Staffan var en Stalledräng,
Han vattna' si-na fåalar fem.
Tvåa de voro röda,
de tjente väl sin föda.
Tvåa de voro hvita,
De va' de andra lika.
Den femte han var apelgrå,
Den rider sjelfa Staffan på.
Innan hanen galit var.
Innan solen månd' uppgåa,
Betsel och gullsadel påa.
Saffan rider till källan,
Han öser upp vatten med skällan.
TELEDMUS